Landskronas kriminalhistoria

Här låg Överste Barfoths hus, på Hörnet av Stora Strandgatan och Södra Kyrkogränden. Bilden är tagen under 1900-talet. Under 60- och 70-talet revs stora delar av området.

Dåden som skakade dåtidens Landskrona

Explosioner, fadersmord och bedragare som utger sig för att tillhöra den franska adeln. Följ med på en kriminell tidsresa i ett svunnet Landskrona.

Andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet var en expansiv tid för Landskrona. I staden hade industrier börjat ta form, med Skånska sockerbruksbolaget som en stor arbetsgivare. Befolkningen sköt iväg. År 1900 hade staden 14 000 invånare, och hade vuxit till Skånes fjärde största.

En tid som vi känner igen var i antågande. Samtidigt tillämpades fortfarande dödsstraff, rösträtten var begränsad och Landskrona BoIS hade inte grundats.

I den här bekanta, men samtidigt främmande Landskronamiljön ska vi dyka ner.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är landskrona-posten-16-juli-2022_sida_1.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är landskrona-posten-16-juli-2022_sida_2.jpg

Nobelpriset i litteratur 2022 går till Annie Ernaux

Annie Ernaux årets Nobelpristagare i litteratur: ”En stor ära och ett stort ansvar”

Den franska författaren Annie Ernaux tilldelas 2022 års Nobelpris i litteratur.

– Det är en stor ära, och ett stort ansvar, säger Annie Ernaux till Kulturnyheterna.

Annie Ernaux publicerade sin första bok, självbiografin ”Tomma skåp” 1974, och har utkommit med flera verk på svenska. Hon har skrivit ytterligare två självbiografier och kom ut med sin första skönlitterära kortroman ”Min far” 1983.

I Sverige är hon kanske främst känd för kärleksromanen ”Sinnenas tid” från 1992 och ”Skammen” från 1996, skriver Vi läser. I den självbiografiska ”En flickas memoarer” från 2016 beskriver Ernaux till dramatiska händelser från sin ungdom.

”Moder till en autofiktiv våg”

Kulturnyheternas kritiker Ulrika Milles tycker att det är ett bra val av Akademien.

– Jätteroligt tycker jag, hon är en förmoder till den autofiktiva våg som sköljt över oss. Hon själv skulle bli väldigt upprörd om man skulle säga att hon skriver autofiktion, det gör hon inte, hon skriver självbiografiskt. Hon är noga med att fiktionen inte får komma in. Ett väldigt intressant val.

Hon får medhåll av litteraturkritikern Ingrid Elam.

– Hon problematiserar hela tiden minnet och jaget och ser sig själv utifrån hela tiden. Hon är etnolog på ett sätt, i den meningen som hon själv säger, hon beskriver sin uppväxt genom att hela tiden gå fram och tillbaka och ifrågasätta, säger hon.

Senaste romanen kom 2020

Ernauxs senaste bok som översatts till svenska – ”Åren” – publicerades 2020 och handlar om tiden mellan 1941 och 2006 och behandlar författarens uppväxt, yrkesliv och skilsmässa.

Författaren föddes 1940 i franska Lillebonne och bor i Paris.

”För det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar”, lyder Svenska Akademiens motivering till Nobelpriset.

LÄS ÄVEN

Annie Ernaux årets Nobelpristagare i litteratur: ”En stor ära och ett stort ansvar” SvT Kultur 221006

Annie Ernaux är en förmoder till den autofiktiva vågen” SvT Kultur 221006

Sveriges första TV-stjärna

Ett skrivbord i ett hörn, en orkester och en rad gäster. För 60 år sedan ­skapade Lennart Hyland SVT:s största underhållningsprogram genom tiderna, ­”Hylands hörna”. Själv blev han den första riktiga tv-­kändisen. Vad gör det med en människa? undrar Alex Schulman och minns en lika själv­lysande som elak folkhemspionjär som umgicks i hans egen familj.

Årets nobelpris i kemi 2022

Jörn Spolander: Pristagarna har hittat kemins mest unika kärlekspar

Årets Nobelpris i kemi har banat väg för målsökande cancerläkemedel och möjligheten att följa vad som händer inuti levande celler. Och det är bara början. 

Hemligheten kallas för klickkemi och bygger på molekyler som kan liknas vid kärlekspar, som bara har ögon för varandra.

Ett problem inom ­kemin är att reaktioner inte sker tillräckligt snabbt och effektivt, och att de ofta ger upphov till en mängd oönskade eller farliga biprodukter.

Det har årets kemipristagare löst på ett mycket elegant sätt. De har utnyttjat ett slags pusselbitsliknande molekyler som snabbt hittar varandra och skapar en stark ­kemisk bindning i nästan vilken miljö som helst. På dessa pusselbitsliknande molekyler går det sedan att fästa ämnen som ska byggas samman. På så vis kan de klickas ihop med stor precision helt efter önskemål. Och utan spill.

Evolution kontra kreationism

Det är rörelsen som försöker motarbeta vetenskapen

Kreationister har som gemensam nämnare att de tror inte på evolutionsteorin. Men en variant sticker ut enligt ­forskarna – den så kallade intelligent design-rörelsen har som syfte att undergräva naturvetenskapen.

När Julia Kronlid valdes till riks­dagens andre vice talman i veckan uppmärksammades uttalanden hon gjorde för åtta år sedan. ”Jag accepterar inte evolutionsteorins påstående att människor härstammar från aporna. Man kan ifrågasätta det vetenskapliga i det eftersom det ligger så långt tillbaka i tiden”, sa hon i en intervju med tidskriften Sans. När Nyheter 24 frågade om hon tror att människans historia bara är 6 000 år gammal svarade hon: ”Jag var inte där då, jag levde inte då.”

Årets nobelpris i fysik 2022

Maria Gunther: Pristagarna visade att spöklik effekt fungerar

Årets fysikpristagare har både avslöjat grundläggande egenskaper hos naturen och banat väg för kvantkryptering och för framtidens kvantdatorer. Men misströsta inte om det är svårt att förstå.

Jo, det var fler än jag som utbrast ”Äntligen!” när årets fysikpristagare presenterades. John Clauser, Alain Aspect och Anton Zeilinger har varit favoriter till Nobelpriset så länge att det nästan har börjat kännas tjatigt att ta med dem i förhandstipsen, år efter år efter år. Att förklara vad deras forskning egentligen handlar om är däremot svårare.

De får fysikpriset ”för experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap”, enligt Nobelkommitténs motivering. Alla tre har gjort banbrytande experiment om det kvantmekaniska fenomen som kallas sammanflätning eller intrassling. Två partiklar som är sammanflätade med varandra påverkas av vad som händer den andra, oavsett hur långt ifrån varandra de är. Fysikerna kallar det för att de båda partiklarna är i ett gemensamt tillstånd.

Albert Einstein tyckte inte om den konsekvensen av kvantmekaniken, och kallade fenomenet spöklikt. Fysikerna Niels Bohr och ­Erwin Schrödinger menade däremot att det är så här kvantmekaniken är, och att det bara är att acceptera. Schrödinger ansåg till och med att sammanflätning är kvantmekanikens viktigaste egenskap.

Från 1930-talet och framåt var motsättningarna mellan de olika ståndpunkterna en filosofisk ­debatt. Men på 1960-talet presenterade den nordirländske fysikern John Stewart Bell ett antal matematiska samband, kallade Bells olikheter, som gjorde det praktiskt möjligt att testa kvantmekanikens förutsägelser i experiment. Med hjälp av dem blev det för första gången möjligt att avgöra om världen är kvantmekanisk, eller om det finns en annan mer grundläggande teori bakom, som Einstein och hans meningsfränder menade.

Årets nobelpris i medicin 2022 går till Svante Pääbo

Mänskligheten har under alla tider fascinerats av sitt ursprung. Var kommer vi ifrån och hur ser vårt släktskap ut med människoformer som kom före oss? Vad gör oss, Homo sapiens, annorlunda jämfört med andra homininer?

Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: kartläggning av arvsmassan från Neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor. Han gjorde även den sensationella upptäckten av en tidigare okänd hominin, Denisova. Pääbo gjorde också det viktiga fyndet att korsningar mellan Homo sapiens och våra utdöda släktingar skett efter migrationen ut ur Afrika för omkring 70 000 år sedan. Genflödet från utdöda människoformer som lämnat spår hos nu levande människor utanför Afrika har visats ha fysiologisk betydelse, bland annat för människors försvar mot infektioner.

Pääbos banbrytande upptäckter har skapat ett helt nytt forskningsfält, paleogenomik. Hans kartläggning av arvsmassa från utdöda Neandertalare och Denisova har gett oss helt nya förutsättningar för att förstå den genetiska grunden för vad som gör oss alla unikt mänskliga.

Alexis de Tocqueville – The man who understood democracy

A definitive biography of the French aristocrat who became one of democracy’s greatest champions

In 1831, at the age of twenty-five, Alexis de Tocqueville made his fateful journey to America, where he observed the thrilling reality of a functioning democracy. From that moment onward, the French aristocrat would dedicate his life as a writer and politician to ending despotism in his country and bringing it into a new age. In this authoritative and groundbreaking biography, leading Tocqueville expert Olivier Zunz tells the story of a radical thinker who, uniquely charged by the events of his time, both in America and France, used the world as a laboratory for his political ideas.

Placing Tocqueville’s dedication to achieving a new kind of democracy at the center of his life and work, Zunz traces Tocqueville’s evolution into a passionate student and practitioner of liberal politics across a trove of correspondence with intellectuals, politicians, constituents, family members, and friends. While taking seriously Tocqueville’s attempts to apply the lessons of Democracy in America to French politics, Zunz shows that the United States, and not only France, remained central to Tocqueville’s thought and actions throughout his life. In his final years, with France gripped by an authoritarian regime and America divided by slavery, Tocqueville feared that the democratic experiment might be failing. Yet his passion for democracy never weakened.

Giving equal attention to the French and American sources of Tocqueville’s unique blend of political philosophy and political action, The Man Who Understood Democracy offers the richest, most nuanced portrait yet of a man who, born between the worlds of aristocracy and democracy, fought tirelessly for the only system that he believed could provide both liberty and equality.

Författare: Olivier Zunz

Undertitel: The life of alexis de tocqueville

Utgiven: 2022-05-03

Förlag: PRINCETON UNIVERSITY PRESS

Antal sidor: 472

Landskrona kallast i världen?

Nej, den jättelika pelaren med temperaturmätare har länge varit ur spel. Nu ska den släckas ner och det är oklart om den får en efterföljare.

Jättepelaren vid stadens infart kommer att släckas

Under lång tid har den jättelika pelaren vid stadens stora infart visat fel temperatur. Invånare och besökare har invaggats i tron att det periodvis är minus 49 grader i Landskrona.

Men nu är det slut. Pelaren ska släckas ner nästa vecka.

Gul get värd 28 000 gömmer sig i Älmhult

Eftertraktade skivor kan i vissa fall bli riktiga utflyktsmål för samlare och locka besökare till Älmhult.
Bild: Joel Larsson

Smålänningen 28 september 2022

Bakom en tung ståldörr förvarar Älmhults vinylkung sina mest dyrbara plattor. Bland vaxen lurar en vrålgul get – hett eftertraktad bland hårdrocksfantaster och med en sällsam historia.

Text: Joel Larsson

Per Faeltenborg köpte sin gula get av en vinylhandlare i Holland. Nu sitter den på väggen i Älmhult.
Bild: Joel Larsson

Längst in i skivbutiken Hot Stuff i Älmhult finns ett rum som skyddas av en tjock ståldörr. Bakom dörren, i ett luftfuktighet- och temperaturkontrollerat valv, förvaras de mest värdefulla vaxen. På väggen sitter några dyrgripar uppsatta. En rosa Håkan Hellström-vinyl i begränsad upplaga, en originalpressning av Burzums ”Aske”.

Mitt i allt lyser en knallgul hornprydd gestalt från en svart bakgrund – en gul get. Den flinar elakt och dess röda ögon verkar följa betraktaren med blicken. För 28000 kronor får geten följa med hem.

– Jag köpte skivan i april, men jag har hållit tyst om den fram till nu, säger Per Faeltenborg, vinylhandlare på Hot Stuff Records.

Det svenska metalbandet Bathorys självbetitlade album, av samlare kallad ”Gula Geten”, är en särskilt eftertraktad skiva inom hårdrocksvärlden. Genom ett snöpligt feltryck blev omslaget knallgult istället för guldfärgat, och det gjordes därför bara i tusen exemplar. Dessa skivor är nu spridda världen över i olika skick, och en av dem har nu hamnat i Älmhult.

– Jag blev väldigt nöjd när jag fick tag i den här. Den är en stilbildare inom sin genre som många extremrockare har som förebild, säger vinylhandlaren Per Faeltenborg.

När den gula geten såldes på 80-talet kostade den enligt Per Faeltenborg ungefär hundra kronor. Skivan som hänger i valvet på Hot Stuff kostar många gånger mer. Det är en rejäl värdeökning, men Per Faeltenborg tvivlar inte på att han kommer att få den såld.

– Den har sålt för ännu mer, och den här skivan är i väldigt bra skick. Den är dock långt ifrån den dyrbaraste skivan i samlingen. Men vilka skivor de är håller jag hemligt just nu, säger Per Faeltenborg.

FAKTA

Bathorys ”gula get”

”Gula geten” är samlarnas smeknamn på det svenska hårdrocksbandet Bathorys självbetitlade album från 1984. Frontmannen Thomas ”Quorthon” Forsberg ville att skivan skulle ha en guldfärgad get på framsidan. Guldfärgen var dock för dyr och tryckeriet föreslog istället en gul nyans som skulle likna brons. När skivan kom från tryckeriet var geten istället nästan självlysande knallgul, vilket bandet hatade. Därför trycktes den gula geten bara i tusen exemplar. Originalpressningen har sedan dess uppnått internationell kultstatus och är hett eftertraktad bland samlare världen över.

Per berättar att det inte är särskilt viktigt för verksamheten rent ekonomiskt att köpa och sälja samlarvinyler. Det handlar snarare om en prestigefråga, samt att det kan locka folk till butiken.

– Den drar ögonen till sig. Den kan få folk att komma hit till Älmhult istället för att åka till någon skivaffär i Malmö. Det är värt en hel del.

I helgen gjorde Hot Stuff ett gästspel på en vinylmässa i Solna, och då passade Per på att ta med sig metaldyrgripen. På mässan blev den en riktig snackis och många tog selfies framför det grinande gula klövdjuret.

De mest dyrbara vinylskivorna förvara Per Faeltenborg i ett särskilt valv .Bild: Joel Larsson

– Jag tror att det var det mest fotograferade objektet på hela stället. Det var en farsa i 50-årsåldern som var där med sin son, han pekade på den gula geten och sa något i stil med ”kolla, det kan bli värde i skivorna”, ungefär som att han ville rättfärdiga sitt vinylmissbruk, säger Per med ett skratt.

Vinylskivor håller länge och i framtiden tror vinylhandlaren i Älmhult att hans gula get kan bli värd ännu mer pengar. Om den inte hinner bli köpt innan dess.

– Hårdrockare är ofta hårdrockare hela livet och de ger inte upp jakten på skivor i första taget, så jag tror att den här kommer att vara hett eftertraktad i ett bra tag framöver, säger han.

Omslaget på Bathorys självbetitlade album från 1984 var först en besvikelse för bandmedlemmarna. Nu har det fått kultstatus .Bild: Joel Larsson