Gul get värd 28 000 gömmer sig i Älmhult

Eftertraktade skivor kan i vissa fall bli riktiga utflyktsmål för samlare och locka besökare till Älmhult.
Bild: Joel Larsson

Smålänningen 28 september 2022

Bakom en tung ståldörr förvarar Älmhults vinylkung sina mest dyrbara plattor. Bland vaxen lurar en vrålgul get – hett eftertraktad bland hårdrocksfantaster och med en sällsam historia.

Text: Joel Larsson

Per Faeltenborg köpte sin gula get av en vinylhandlare i Holland. Nu sitter den på väggen i Älmhult.
Bild: Joel Larsson

Längst in i skivbutiken Hot Stuff i Älmhult finns ett rum som skyddas av en tjock ståldörr. Bakom dörren, i ett luftfuktighet- och temperaturkontrollerat valv, förvaras de mest värdefulla vaxen. På väggen sitter några dyrgripar uppsatta. En rosa Håkan Hellström-vinyl i begränsad upplaga, en originalpressning av Burzums ”Aske”.

Mitt i allt lyser en knallgul hornprydd gestalt från en svart bakgrund – en gul get. Den flinar elakt och dess röda ögon verkar följa betraktaren med blicken. För 28000 kronor får geten följa med hem.

– Jag köpte skivan i april, men jag har hållit tyst om den fram till nu, säger Per Faeltenborg, vinylhandlare på Hot Stuff Records.

Det svenska metalbandet Bathorys självbetitlade album, av samlare kallad ”Gula Geten”, är en särskilt eftertraktad skiva inom hårdrocksvärlden. Genom ett snöpligt feltryck blev omslaget knallgult istället för guldfärgat, och det gjordes därför bara i tusen exemplar. Dessa skivor är nu spridda världen över i olika skick, och en av dem har nu hamnat i Älmhult.

– Jag blev väldigt nöjd när jag fick tag i den här. Den är en stilbildare inom sin genre som många extremrockare har som förebild, säger vinylhandlaren Per Faeltenborg.

När den gula geten såldes på 80-talet kostade den enligt Per Faeltenborg ungefär hundra kronor. Skivan som hänger i valvet på Hot Stuff kostar många gånger mer. Det är en rejäl värdeökning, men Per Faeltenborg tvivlar inte på att han kommer att få den såld.

– Den har sålt för ännu mer, och den här skivan är i väldigt bra skick. Den är dock långt ifrån den dyrbaraste skivan i samlingen. Men vilka skivor de är håller jag hemligt just nu, säger Per Faeltenborg.

FAKTA

Bathorys ”gula get”

”Gula geten” är samlarnas smeknamn på det svenska hårdrocksbandet Bathorys självbetitlade album från 1984. Frontmannen Thomas ”Quorthon” Forsberg ville att skivan skulle ha en guldfärgad get på framsidan. Guldfärgen var dock för dyr och tryckeriet föreslog istället en gul nyans som skulle likna brons. När skivan kom från tryckeriet var geten istället nästan självlysande knallgul, vilket bandet hatade. Därför trycktes den gula geten bara i tusen exemplar. Originalpressningen har sedan dess uppnått internationell kultstatus och är hett eftertraktad bland samlare världen över.

Per berättar att det inte är särskilt viktigt för verksamheten rent ekonomiskt att köpa och sälja samlarvinyler. Det handlar snarare om en prestigefråga, samt att det kan locka folk till butiken.

– Den drar ögonen till sig. Den kan få folk att komma hit till Älmhult istället för att åka till någon skivaffär i Malmö. Det är värt en hel del.

I helgen gjorde Hot Stuff ett gästspel på en vinylmässa i Solna, och då passade Per på att ta med sig metaldyrgripen. På mässan blev den en riktig snackis och många tog selfies framför det grinande gula klövdjuret.

De mest dyrbara vinylskivorna förvara Per Faeltenborg i ett särskilt valv .Bild: Joel Larsson

– Jag tror att det var det mest fotograferade objektet på hela stället. Det var en farsa i 50-årsåldern som var där med sin son, han pekade på den gula geten och sa något i stil med ”kolla, det kan bli värde i skivorna”, ungefär som att han ville rättfärdiga sitt vinylmissbruk, säger Per med ett skratt.

Vinylskivor håller länge och i framtiden tror vinylhandlaren i Älmhult att hans gula get kan bli värd ännu mer pengar. Om den inte hinner bli köpt innan dess.

– Hårdrockare är ofta hårdrockare hela livet och de ger inte upp jakten på skivor i första taget, så jag tror att den här kommer att vara hett eftertraktad i ett bra tag framöver, säger han.

Omslaget på Bathorys självbetitlade album från 1984 var först en besvikelse för bandmedlemmarna. Nu har det fått kultstatus .Bild: Joel Larsson

Har Lp:n blivit folklig igen?

Vinylskivan står inför ett paradigmskifte – har lp:n rent av blivit folklig igen?

De senaste åren har försäljningen av vinylskivor skjutit i höjden och snart ­lanserar Ikea sin första grammofon på 50 år. Har lp-skivan rent av blivit folklig igen? 

DN:s Po Tidholm besöker den världskända skivbörsen Andra jazz för ett samtal om rariteter och tjusningen i att välja det omständliga.

Sven Dolling och Mats Gustafsson utanför skivbörsen Andra jazz på Rödabergsgatan i Stockholm.
Foto: Po Tidholm
Andra jazz är känd som en av världens mest välsorterade affärer för begagnad jazz på lp, med ett sortiment helt i paritet med det man kan hitta i New York eller Tokyo. Och det var också nära att hela inventariet hamnade där. Foto: Po Tidholm

Blir vi smartare av att lyssna på Mozart?

Bild

Musik kan vara rena medicinen för både kropp och själ. Men blir man verkligen smartare av att lyssna på Mozart? Och varför är just körsång så hälsosamt? Laszlo Harmat docent och forskare i musikpsykologi på LNU bekräftar och avfärdar myterna.

Fleetwood Mac

Ett transatlantiskt rockspöke svävar över musikvärlden. Från Tiktok till Rolling Stone till din genomsnittliga hemmafest – överallt hörs Fleetwood Mac.

Så också i ny musik. Den som lyssnar på samtidspop ställer sig ofta frågan: var har jag hört det förut? Det är i sig ingenting konstigt, att bruka historien och influeras av andra artister för musiken framåt. Men påfallande ofta är svaret på frågan ”Fleetwood Mac”, och i synnerhet plattorna ”Rumours” från 1977 eller ”Tango in the night” från tio år senare.

I sin recension av Sarah Klangs fjolårsplatta ”Virgo” skrev Aftonbladets Markus Larsson: ”Efter pandemin borde någon tillsätta en statlig utredning om varför så många svenska artister i dag låter som Fleetwood Mac på 80-talet”.

Fleetwood Mac – Wikipedia

Karl Gerhard

Revykungen och satirikern Karl Gerhard var en av Sveriges mest uppmärksammade mediepersonligheter. Han ansågs göra de kvickaste och elegantaste sketcherna och kupletterna, där han gisslade politiker, kungligheter och kulturelit. 

Under andra världskriget blev han en av landets tydligaste antinazistiska röster, vilket skrämde bort hans publik och tvingade honom att lämna sin teater. Privat levde han under sina sista decennier i en regnbågsfamilj med adoptivdottern Fatima och sambon Göthe.

I biografin Karl Gerhard: Estradör och provokatör ger författaren och radioprataren Kalle Lind sin bild av en modig och modern man. Boken följer huvudpersonen från vaggan till graven, men lägger särskild vikt vid de dramatiska krigsåren och den HBTQvärld Karl Gerhard var en del av. Med utgångspunkt i bland annat Säpoakter och privat korrespondens låter Kalle Lind ett mer komplett porträtt träda fram. Det här är också berättelsen om Sverige före, mellan och efter två världskrig – ett land som hann förändras i grunden medan Karl Gerhard ivrigt drev med varje förändring från scenen.

Med ambitionen att fånga Karl Gerhards drivkrafter, och i någon mån avslöja hans hemligheter, har Kalle Lind tagit sig an en av 1900-talets främsta svenska provokatörer.

Kalle Lind: Karl Gerhard: Estradör och provokatör. Historiska Media. 272 sid.

Så har rockens okända faktor fått The Rolling Stones att svänga i sextio år

Den sista juli spelar The Rolling Stones i Stockholm, sex decennier efter de första stapplande stegen. DN:s Martin Nyström har lyssnat på två nysläppta liveupptagningar som visar hur gruppen under olika perioder har försökt förvalta det gitarristen Keith Richards kallar rockens ”okända faktor”.

”The final countdown” – så blev den hela världens fanfar

Redan i början av 80-talet komponerade Joey Tempest det berömda riffet till ”The final countdown”. Det tog några år innan det blev en färdig låt. 1986 släpptes den.

Raketuppskjutningar, pampiga entréer, segrar, giftermål … ”The final countdown” har sedan 80-talet varit en av världens mest älskade låtar att spela när livet når höjdpunkterna. Niklas Wahllöf berättar historien om den svenska hitten som nyligen passerade en miljard lyssningar på Youtube.

Malmös pophjältar Gonks hyllades 50 år efter uppbrottet

Gonks anno 1966. Från vänster: Hans Ljungkvist, Bo Mårtensson och Ola Ström. Utanför bild: trummisen Ulf Andersson. Bild: Text & Bilder

I mitten av 1960-talet var Malmöbanden Gonks och Namelosers, Landskronabanden Short Back and Sides och Beatstones samt Werner und die Höfthållers från Billesholm några av storheterna på den skånska rockscenen.

Gonks med sin maskot Gonk. Från vänster: Ulf Andersson, Hans Ljungkvist, Ola Ström och Bo Mårtensson. Bild: Jan Dahlander

Gonks var ett av Malmös allra första popband. Men discotek och Dj:s, sjukdom och en tragisk olycka gjorde att bandet Gonks blev kortvarigt.

Året är 1964 och Ljungkvists trio står där i ena änden av Källängens läroverks gymnastiksal i Malmö för att spela Errol Garners jazzlåtar. Men i andra änden kliver långhåriga The Beatchers, som senare ska byta namn till The Namelosers, upp på scenen i kritstrecksrandiga byxor, rosa skjortor, svarta skinnvästar, boots och Vox-förstärkare.

– Vi var ju stendöda. Det var inte en jäkel som brydde sig om oss, berättar Ulf Andersson, trummis i Ljungkvists trio.

Ulf ”Masken” Andersson bakom Gonks-trummorna.

Dagen efter går han till skolan med kompisen Bo Mårtensson och förklarar att tradjazzen kan de glömma. Nu ska de bli popstjärnor. De lyckas övertala jazztrions pianist Hans Ljungkvist att bli basist. Ulf Anderssons barndomskompis Ola Ström kan spela gitarr och tackar ja.

Snart är deras popband Gonks något av ett husband på legendariska Klubb Bongo på Norra Skolgatan i Malmö och det snurrar på allt fortare. Bandet släpper singlar och ger sig ut på turné i Sverige.

– 1965–66 gjorde Gonks 150 gig på ett år. Vi spelade i vartenda samhälle.

Lördagen den 13 april 2019 var Nöjesteaterns scen bokad för en hyllningskväll.

Gonks anno 1966. Från vänster: Hans Ljungkvist, Bo Mårtensson och Ola Ström. Utanför bild: trummisen Ulf Andersson. Bild: Text & Bilder

FAKTA

EFTER GONKS

Hans Ljungkvist: Avlider i en tragisk olycka i det militära. Blir överkörd av en terrängjeep medan han sover.

Ola Ström: Blir känd i hela Sverige för sina tv-program ”Solstollarna” och ”Toffelhjältarna” där en av hans rollfigurer Ulla-Bella slår igenom i folkhemmet. Bor idag i Thailand.

Bo Mårtensson: Blir känd i hela Sverige som Herr Skumberg med sina chokladwienerbröd i ”Solstollarna”.

Ulf ”Masken” Andersson: Sjöng först i dansbandet Dinos Showband i några år. Sedan blev han marknadschef på Malmö konserthus innan han startade soulcoverbandet Midnight Hour följt av Johnny’s Boogie Band, Rock’n’roll Torpedoes och countrybandet The Wild Bunch.

Det blir inga trummor för Ulf ”Masken” Andersson . Nu sköter han leadsången
Bild: Emma Larsson

ULF ”MASKEN” ANDERSSONS TRE STARKA GONKS-MINNEN

1. Jammet med Rolling Stones. När det brittiska rockbandet var i Malmö för att spela på Baltiska Hallen sov Mick Jagger, Keith Richards och Brian Jones över hemma hos Ola Ström och hans syster Ingela som på den tiden kände alla i Malmös musikvärld. På morgonkvisten fick Mick Jagger för sig att han ville spela musik. ”De ringde mig på morgontimmarna och sade att jag skulle komma till replokalen på Västergatan för att jamma. Ola och Bo fick en privatlektion av Keith och Brian i hur man spelar riffet till ’Last time’. Så vi spelade ’Little Red Rooster’, ’Walk the dog’ och ’Route 66’. Jag är nog den ende svenske trummis som spelat med dem”, skrattar Ulf Andersson.

2. Förbandsspelningarna. ”Vi spelade förband till The Kinks, Cream, The Who, Manfred Mann, Procol Harum. Jag minns så väl spelningen med Cream i Göteborg. Eric Clapton, Jack Bruce och Ginger Baker satt och rökte på i logen och var helt gråa i ansiktet. Men när de gick på scenen så var det den värsta transformation jag sett. Det var som tre helt nya människor med enorm power.”

3. Peps i pausen. ”Vi hade en spelning i en lada utanför Kristianstad som de kallade House of the Rising Sun. De brukade ha en kille som hette Peps som spelade i pauserna och de frågade om det var okej att han spelade på vår anläggning. När vi spelat klart och skulle ta paus kom Peps med det långa håret och tanig över axlarna. Jag höll på med mina trummor så de andra försvann ner i källaren före mig. Men precis när jag skulle gå ner för trapporna började Peps sjunga och jag frös. Nyss stod där en kille med stora glasögon och långt stripigt hår och vad jag hörde nu var att en 64-årig svart tjock gubbe på 110 pannor stod bakom mig. Jag gick aldrig ner i pausen.”

Bandet som ska hylla Gonks:: Per Almlund, Diana Nunéz, Berno Paulsson, Ulf ”Masken” Andersson, Mattias Samuelsson, Margareta Nilsson, Johan Pihleke och Fredrik Savbrant.
Bild: Emma Larsson
Ulf ”Masken” Anderssons garage i Kvarnby har fått fungera som replokal för Gonks-hyllningsbandet. I bandet från vänster: Diana Nunéz, Margareta Nilsson, Per Almlund, Berno Paulsson, Mattias Samuelsson, Ulf ”Masken” Andersson, Johan Pihleke och Fredrik Savbrant. Foto: SDS

Cliff Burton-museet i Lagan

Alla väntar på invigningen – snart öppnar museet

Cliff Burton-museet i Lagan – som invigs om några veckor – får nu uppmärksamhet i hela världen.

Hotellen i Ljungby och Lagan väntas bli fullbokade i samband med invigningen, flera ledande internationella musiktidningar har skrivit om museet och en välkänd författare från Storbritannien kommer till invigningen.

Cliff Burton, basist i den välkända hårdrockgruppen Metallica, omkom utanför Dörarp för 36 år sedan. Platsen har blivit en kultplats med minnessten, och den 14 maj är det dags. Då blir det stor invigning i Lagan av ett Cliff Burton-museum och på kvällen blir det Metallica-musik på nattklubb i Ljungby.

LÄS MER

Alla väntar på invigningen – snart öppnar museet

Smålänningens förstasida efter olyckan 1986.

Under invigningsdagen ordnas bussturer till minnesplatsen för olyckan i Dörarp.