Är ideologisk polarisering enbart något negativt?

Flera nya böcker ifrågasätter bilden av den ideologiska polariseringen som något entydigt negativt – så länge konflikterna hanteras inom ramen för de politiska spelreglerna. Om däremot alltför många upplever att deras politiska åsikter betraktas som odemokratiska är det i sig ett hot mot demokratin

Sedan riksdagsvalet den 11 september har ord som ”polarisering”, ”polarisera” och ”polariserande” förekommit i ungefär två artiklar per dag bara i den här tidningen. Räknar man alla landets tidningar handlar det om hundratals artiklar sedan valet. Det har blivit en självklar utgångspunkt för politiska kommentarer att vi lever i en tid som kännetecknas av polarisering. Samtidigt har verbet polarisera, liksom adjektivet polariserande, blivit ett slags skällsord. Vänstern polariserar, säger högern. Högerns retorik är polariserande, säger vänstern.

Med polarisering menas att de politiska konflikterna i samhället skärps. Därom råder enighet. Men vad innebär det mer konkret att de politiska konflikterna skärps? Har de politiska konflikterna skärpts i Sverige? Och är polarisering någonting bra eller någonting dåligt?

Lyckligtvis finns det hjälp att tillgå för den som undrar över polariseringen och dess konsekvenser för demokratin. Sedan förra året har det kommit ut tre läsvärda böcker i Sverige i vilka företrädare för olika samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen har bidragit med olika perspektiv på frågan om polarisering. I ”Polarisering i Sverige” (Henrik Oscarsson, Torbjörn Bergman, Annika Bergström och Johan Hellström; SNS Förlag), som utkom förra året, redogör tre statsvetare och en medieforskare för polariseringen i partisystemet, i riksdagen, i massmedierna och i väljarkåren. I ”Polarisering och samexistens. Kulturella förändringar i vår tid” (red: Maria Zackariasson, Magnus Öhlander och Oscar Pripp; Boréa Bokförlag) ger en grupp etnologer talrika exempel på hur den politiska polariseringen ter sig i människors vardagsliv. I ”Polarisering. Idéhistoriska perspektiv på ett samtida fenomen” (red: Fredrik Eklöf och Jonas Hansson; Nordic Academic Press), slutligen, sätter en grupp idéhistoriker in frågan om polarisering i ett större historiskt sammanhang.

Polarisering har under senare år varit ett flitigt använt begrepp i olika sammanhang. Men vad menar man med polarisering, och har den politiska polariseringen ökat i Sverige? Detta undersöker SNS Demokratiråd 2021. Rapportförfattarna beskriver ett antal sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Utifrån sina studier svarar de på frågorna om Sverige är mer polariserat i dag än tidigare och om politiken här är mer eller mindre polariserad än i andra länder. De resonerar även kring polariseringens betydelse för hur demokratin fungerar och hur mycket polarisering demokratin kan tåla.  

SNS Demokratiråd 2021 består av Henrik Oscarsson (ordförande), professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Torbjörn Bergman, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, Annika Bergström, professor i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, och Johan Hellström, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.

Under de senaste decennierna har Sverige genomgått en rad genom­gripande förändringar som gjort att många upplever att vårt samhälle har blivit hårdare och mer polariserat. Vad är det som har hänt? På vilka sätt påverkar samtidens förändringar männi­skors vardag och livsvillkor?

Med utgångspunkt i fyra teman plats, kategori­sering, engagemang och transformationer beskriver boken hur människor upplever dagens Sverige och det svenska. Författarna har gjort intervjuer, deltagande observationer, undersökt mediedebatter, sociala medier och analyserat arkivmaterial. Genom nedslag i olika verkligheter, ­platser och situationer förmedlas insikter och reflektioner om gemenskap och engagemang. Här berättas både om erfarenheter av polarisering och misstro och om männi­skors tillit till varandra, till politiken och våra samhällsinstitutioner.

Bokens skribenter är alla etnologiska forskare och verksamma vid olika lärosäten i Sverige.

Mycket har sagts och skrivits om polarisering men sällan med några historiska tillbakablickar. Ibland kan det nästan framstå som att polarisering är ett helt nytt fenomen.

I den här boken vänder åtta idéhistoriker på perspektivet och argumenterar för att företeelsen är lätt att finna även i det förgångna. Skribenterna ger oss inblickar i polariserade situationer och konflikter som i exempelvis 1500-talets franska religionskrig, 1800-talets sexualmoraliserande och 1970-talets högljudda politiska retorik.

Vi stöter på polarisering när skillnader och konflikter förenklas till en enda fråga. När den andra partens åsikter utpekas som rakt motsatta till de egna fördjupas också oenigheten: allt av värde representeras av den egna sidan. Det uppstår en vi mot dem-situation som motverkar all möjlig samsyn och kompromissvilja. Det är här polariseringen bränner till ett starkt spänningsfält som tydligt känns igen även i ett historiskt ljus. I texterna möts vi av gamla kändisar som kättare, kålsupare, kommunistspöken, kulturmarxister, nyttiga idioter och världens dyraste sjukhus.

Medverkande: Henrik Brissman, Charlotte Christensen-Nugues, Fredrik Eklöf, Frits Gåvertsson, Bruno Hamnell, Jonas Hansson, Thomas Kaiserfeld, Monica Libell.

Landskronas kriminalhistoria

Här låg Överste Barfoths hus, på Hörnet av Stora Strandgatan och Södra Kyrkogränden. Bilden är tagen under 1900-talet. Under 60- och 70-talet revs stora delar av området.

Dåden som skakade dåtidens Landskrona

Explosioner, fadersmord och bedragare som utger sig för att tillhöra den franska adeln. Följ med på en kriminell tidsresa i ett svunnet Landskrona.

Andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet var en expansiv tid för Landskrona. I staden hade industrier börjat ta form, med Skånska sockerbruksbolaget som en stor arbetsgivare. Befolkningen sköt iväg. År 1900 hade staden 14 000 invånare, och hade vuxit till Skånes fjärde största.

En tid som vi känner igen var i antågande. Samtidigt tillämpades fortfarande dödsstraff, rösträtten var begränsad och Landskrona BoIS hade inte grundats.

I den här bekanta, men samtidigt främmande Landskronamiljön ska vi dyka ner.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är landskrona-posten-16-juli-2022_sida_1.jpg
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är landskrona-posten-16-juli-2022_sida_2.jpg

Nobelpriset i litteratur 2022 går till Annie Ernaux

Annie Ernaux årets Nobelpristagare i litteratur: ”En stor ära och ett stort ansvar”

Den franska författaren Annie Ernaux tilldelas 2022 års Nobelpris i litteratur.

– Det är en stor ära, och ett stort ansvar, säger Annie Ernaux till Kulturnyheterna.

Annie Ernaux publicerade sin första bok, självbiografin ”Tomma skåp” 1974, och har utkommit med flera verk på svenska. Hon har skrivit ytterligare två självbiografier och kom ut med sin första skönlitterära kortroman ”Min far” 1983.

I Sverige är hon kanske främst känd för kärleksromanen ”Sinnenas tid” från 1992 och ”Skammen” från 1996, skriver Vi läser. I den självbiografiska ”En flickas memoarer” från 2016 beskriver Ernaux till dramatiska händelser från sin ungdom.

”Moder till en autofiktiv våg”

Kulturnyheternas kritiker Ulrika Milles tycker att det är ett bra val av Akademien.

– Jätteroligt tycker jag, hon är en förmoder till den autofiktiva våg som sköljt över oss. Hon själv skulle bli väldigt upprörd om man skulle säga att hon skriver autofiktion, det gör hon inte, hon skriver självbiografiskt. Hon är noga med att fiktionen inte får komma in. Ett väldigt intressant val.

Hon får medhåll av litteraturkritikern Ingrid Elam.

– Hon problematiserar hela tiden minnet och jaget och ser sig själv utifrån hela tiden. Hon är etnolog på ett sätt, i den meningen som hon själv säger, hon beskriver sin uppväxt genom att hela tiden gå fram och tillbaka och ifrågasätta, säger hon.

Senaste romanen kom 2020

Ernauxs senaste bok som översatts till svenska – ”Åren” – publicerades 2020 och handlar om tiden mellan 1941 och 2006 och behandlar författarens uppväxt, yrkesliv och skilsmässa.

Författaren föddes 1940 i franska Lillebonne och bor i Paris.

”För det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar”, lyder Svenska Akademiens motivering till Nobelpriset.

LÄS ÄVEN

Annie Ernaux årets Nobelpristagare i litteratur: ”En stor ära och ett stort ansvar” SvT Kultur 221006

Annie Ernaux är en förmoder till den autofiktiva vågen” SvT Kultur 221006

Sveriges första TV-stjärna

Ett skrivbord i ett hörn, en orkester och en rad gäster. För 60 år sedan ­skapade Lennart Hyland SVT:s största underhållningsprogram genom tiderna, ­”Hylands hörna”. Själv blev han den första riktiga tv-­kändisen. Vad gör det med en människa? undrar Alex Schulman och minns en lika själv­lysande som elak folkhemspionjär som umgicks i hans egen familj.

Årets nobelpris i kemi 2022

Jörn Spolander: Pristagarna har hittat kemins mest unika kärlekspar

Årets Nobelpris i kemi har banat väg för målsökande cancerläkemedel och möjligheten att följa vad som händer inuti levande celler. Och det är bara början. 

Hemligheten kallas för klickkemi och bygger på molekyler som kan liknas vid kärlekspar, som bara har ögon för varandra.

Ett problem inom ­kemin är att reaktioner inte sker tillräckligt snabbt och effektivt, och att de ofta ger upphov till en mängd oönskade eller farliga biprodukter.

Det har årets kemipristagare löst på ett mycket elegant sätt. De har utnyttjat ett slags pusselbitsliknande molekyler som snabbt hittar varandra och skapar en stark ­kemisk bindning i nästan vilken miljö som helst. På dessa pusselbitsliknande molekyler går det sedan att fästa ämnen som ska byggas samman. På så vis kan de klickas ihop med stor precision helt efter önskemål. Och utan spill.

Evolution kontra kreationism

Det är rörelsen som försöker motarbeta vetenskapen

Kreationister har som gemensam nämnare att de tror inte på evolutionsteorin. Men en variant sticker ut enligt ­forskarna – den så kallade intelligent design-rörelsen har som syfte att undergräva naturvetenskapen.

När Julia Kronlid valdes till riks­dagens andre vice talman i veckan uppmärksammades uttalanden hon gjorde för åtta år sedan. ”Jag accepterar inte evolutionsteorins påstående att människor härstammar från aporna. Man kan ifrågasätta det vetenskapliga i det eftersom det ligger så långt tillbaka i tiden”, sa hon i en intervju med tidskriften Sans. När Nyheter 24 frågade om hon tror att människans historia bara är 6 000 år gammal svarade hon: ”Jag var inte där då, jag levde inte då.”

Årets nobelpris i fysik 2022

Maria Gunther: Pristagarna visade att spöklik effekt fungerar

Årets fysikpristagare har både avslöjat grundläggande egenskaper hos naturen och banat väg för kvantkryptering och för framtidens kvantdatorer. Men misströsta inte om det är svårt att förstå.

Jo, det var fler än jag som utbrast ”Äntligen!” när årets fysikpristagare presenterades. John Clauser, Alain Aspect och Anton Zeilinger har varit favoriter till Nobelpriset så länge att det nästan har börjat kännas tjatigt att ta med dem i förhandstipsen, år efter år efter år. Att förklara vad deras forskning egentligen handlar om är däremot svårare.

De får fysikpriset ”för experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap”, enligt Nobelkommitténs motivering. Alla tre har gjort banbrytande experiment om det kvantmekaniska fenomen som kallas sammanflätning eller intrassling. Två partiklar som är sammanflätade med varandra påverkas av vad som händer den andra, oavsett hur långt ifrån varandra de är. Fysikerna kallar det för att de båda partiklarna är i ett gemensamt tillstånd.

Albert Einstein tyckte inte om den konsekvensen av kvantmekaniken, och kallade fenomenet spöklikt. Fysikerna Niels Bohr och ­Erwin Schrödinger menade däremot att det är så här kvantmekaniken är, och att det bara är att acceptera. Schrödinger ansåg till och med att sammanflätning är kvantmekanikens viktigaste egenskap.

Från 1930-talet och framåt var motsättningarna mellan de olika ståndpunkterna en filosofisk ­debatt. Men på 1960-talet presenterade den nordirländske fysikern John Stewart Bell ett antal matematiska samband, kallade Bells olikheter, som gjorde det praktiskt möjligt att testa kvantmekanikens förutsägelser i experiment. Med hjälp av dem blev det för första gången möjligt att avgöra om världen är kvantmekanisk, eller om det finns en annan mer grundläggande teori bakom, som Einstein och hans meningsfränder menade.

Årets nobelpris i medicin 2022 går till Svante Pääbo

Mänskligheten har under alla tider fascinerats av sitt ursprung. Var kommer vi ifrån och hur ser vårt släktskap ut med människoformer som kom före oss? Vad gör oss, Homo sapiens, annorlunda jämfört med andra homininer?

Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: kartläggning av arvsmassan från Neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor. Han gjorde även den sensationella upptäckten av en tidigare okänd hominin, Denisova. Pääbo gjorde också det viktiga fyndet att korsningar mellan Homo sapiens och våra utdöda släktingar skett efter migrationen ut ur Afrika för omkring 70 000 år sedan. Genflödet från utdöda människoformer som lämnat spår hos nu levande människor utanför Afrika har visats ha fysiologisk betydelse, bland annat för människors försvar mot infektioner.

Pääbos banbrytande upptäckter har skapat ett helt nytt forskningsfält, paleogenomik. Hans kartläggning av arvsmassa från utdöda Neandertalare och Denisova har gett oss helt nya förutsättningar för att förstå den genetiska grunden för vad som gör oss alla unikt mänskliga.

Alexis de Tocqueville – The man who understood democracy

A definitive biography of the French aristocrat who became one of democracy’s greatest champions

In 1831, at the age of twenty-five, Alexis de Tocqueville made his fateful journey to America, where he observed the thrilling reality of a functioning democracy. From that moment onward, the French aristocrat would dedicate his life as a writer and politician to ending despotism in his country and bringing it into a new age. In this authoritative and groundbreaking biography, leading Tocqueville expert Olivier Zunz tells the story of a radical thinker who, uniquely charged by the events of his time, both in America and France, used the world as a laboratory for his political ideas.

Placing Tocqueville’s dedication to achieving a new kind of democracy at the center of his life and work, Zunz traces Tocqueville’s evolution into a passionate student and practitioner of liberal politics across a trove of correspondence with intellectuals, politicians, constituents, family members, and friends. While taking seriously Tocqueville’s attempts to apply the lessons of Democracy in America to French politics, Zunz shows that the United States, and not only France, remained central to Tocqueville’s thought and actions throughout his life. In his final years, with France gripped by an authoritarian regime and America divided by slavery, Tocqueville feared that the democratic experiment might be failing. Yet his passion for democracy never weakened.

Giving equal attention to the French and American sources of Tocqueville’s unique blend of political philosophy and political action, The Man Who Understood Democracy offers the richest, most nuanced portrait yet of a man who, born between the worlds of aristocracy and democracy, fought tirelessly for the only system that he believed could provide both liberty and equality.

Författare: Olivier Zunz

Undertitel: The life of alexis de tocqueville

Utgiven: 2022-05-03

Förlag: PRINCETON UNIVERSITY PRESS

Antal sidor: 472

Landskrona kallast i världen?

Nej, den jättelika pelaren med temperaturmätare har länge varit ur spel. Nu ska den släckas ner och det är oklart om den får en efterföljare.

Jättepelaren vid stadens infart kommer att släckas

Under lång tid har den jättelika pelaren vid stadens stora infart visat fel temperatur. Invånare och besökare har invaggats i tron att det periodvis är minus 49 grader i Landskrona.

Men nu är det slut. Pelaren ska släckas ner nästa vecka.